onsdag 25 augusti 2010

Harmoni!

Fullständig harmoni och lycka när känner du det????
När befinner du dig i momentum med världen och frihetskänslan?

För mig är det när jag rider. Men inte på vilken häst som helst. en häst som passar mig och som känner att jag passar honom. När man bara tänker vart man ska och hästen vet innan du ens hunnit göra en hjälp. Det händer när det är harmoni.

Jag har upplevt det.

Innan min bana som företagare uppe i Eskilstuna tog form hade jag en annan inriktning på livet. Jag jobbade med hästar. I tre år efter gymnasiet bodde jag på ett stuteri. Jag har även efter min tid på stuteriet jobbat på ridskola, haft privat elever som tränat för mig med sina tävlingsponnies, varit lagledare, samt haft ett par hästar på utbildning, tillridning. Det har en gång i tiden varit min enda passion i livet. Men en passion kan bli så stark så man brinner upp. Jag gjorde det. Jag blev bränd och bytte liv. Jag sadlade om.

Stuteriet hade som inriktning att bedriva uppfödning av stora svarta drömhästar! De som kändes som olja i kroppen. Inget rost i musklerna. De flöt fram och dansade som sagohästar.

Jag insåg under min tid hos Elise Fredriksson att det finns hästar och det finns HÄSTAR. Det finns ridning och det finns RIDNING. Det är få förunnat att få uppleva RIDNING. Jag har gjort det.

Jag minns så väl första gången jag fick rida på en av hennes vackra hästar. Eller inte första gången jag fick rida någon av hennes hästar men första gången jag kände känslan. Hon hade tömkört ett av sina fina ston. 170 cm hög. Graciös och spänstig och otroligt känslig. När hon tömkört henne i ca 30 min så frågade hon om inte jag ville rida lite. För er som inte kan hästar så är tömkörning en form av dressyr fast från marken. Du kan enkelt samla hästen och sätta den i en viss spänning som ibland behövs utan att ryttaren rider.

Jag hoppade snabbt upp och tog tyglarna. Jag skrittade ett varv på korta tyglar. Hon sa åt mig att bara hålla mjuk kontakt med bettet och luta mig lite bakåt. Jag började trava runt spåret. Jjag skulle öka traven och sitta ner. Hästen FLÖT fram. Jag tappade ANDAN - känslan av total harmoni var bara som ett slag i magen. Hur var det möjligt? Den bara dansade fram som en stor svart sagohäst.

Jag kunde inte sluta titta på spegelbilden. Var det där jag? Jag satt helt perfekt och varken jag eller hästen rörde oss. Det vara bara benen som taktmässigt bar oss runt i ridhuset.

Elise äger en son till hingste Sandro Hit. Den hingsten som ni ser nedan. Hennes hästar ser mångt och mycket ut som honom. Hon avlar på långbenta, svarta, vackra, känsliga hästar som rör sig som - olja!



Det är något speciellt med hingstar. Hingstar är faschinerande och energin man känner av att rida på en hingst den kan inte beskrivas. De skälver i hela sin kropp. Alla deras sinnen är på helspänn och varje intryck är en förnimmelse de reagerar på. Känslan är magnifik och full av power. Men det är att ge sig hän. Man ger sig hän till hingsten och dess kraft. Mental styrka är det enda som fungerar. If you loose in your mind you will loose the power!

2 kommentarer:

  1. Härligt beskrivet!
    Vet du, jag tänkte på dig idag - och samtidigt på en sak som faktiskt delvis gäller hästar. Under sommaren har jag jobbat tillsammans med det fantastiska gänget bakom Väg 223, www.vag223.se - kvinnliga företagare som inspirerar på olika sätt. Vi har bland annat tagit fram en paketresa för inspiration, som heter Annorlunda upplevelser (du kan läsa om den på webbsidan). Men framför allt ska vi bjuda in till ett event snart - i syfte att inspirera kvinnliga företagare och fördjupa ett ämne inom varumärke/affärsmässighet/upplevelse/marknadsföring ... Vi får bjuda in kvinnor i rätt målgrupp med fritt inträde, och det kommer att bli både spännande föredrag och troligtvis en hästuppvisning med sådan feeling som du beskriver, och mycket mera. Tänkte på att det kunde vara något för dig och dina Sisters! Jag skickar inbjudan direkt den är klar, men planera för att samlas och åka en bit nedåt/österut i länet med bil en torsdagskväll om ca en månad - det kommer att vara värt det!

    Kram
    /Linda, www.trotsig.se

    SvaraRadera
  2. Linda det låter toppenhärligt! Jag vill absolut ha en inbjudan. Jag vill verkligen komma! Hoppas jag kan.

    Jag brukar tänka på dig ibland och på vårat härliga twitter/facebook/uppehelanattenrace på Munktell Science Park på 24 hour Sörmland.

    Det var riktigt kul!
    Kul att du hörde av dig och kul att du läser bloggen!

    Trotsa vidare Linda så hörs vi snart! Kramar anna

    SvaraRadera