Frida är en sådan där glad människa som alltid sprider glädje runt sig. Hennes uppsyn är alltid varm och hon gör mig lycklig genom att bara finnas. Visst är det härligt!
Hon är även en formgivare utan gränser. Det är sant. Det finns inga gränser. Hon är bara kreativ och ser saker ur ett perspektiv som inte många klarar. Hon är grym! Att få jobba med henne är lycka!
Över sommaren så var kontoret ganska tomt över högsommaren. Vissa var lediga andra jobbade från andra delar av sommaren. Vi saknade varandra. Jag kände direkt jag gick in på kontoret och drog in luften där att jag kände mig trygg. Mitt drömställe och mina drömkollegor. Det var en härlig känsla. SÅÅÅ har livet inte alltid varit för Annaberg.
Jag satt i ett av mina mötesrum och fikade med en vän som tittat förbi. Det knackar på dörren och Frida kikar in. Hon hälsar och säger att det är kul att ses igen! Jag säger detsamma o tänker att jag ska krama henne när jag fikat klart o min vän ska gå. Dörren stängs... men öppnas igen. in stiger Frida och går fram till mig. "- Ursäkta men jag har längtat efter att göra en sak" säger hon. "- Jag måste göra det nu." Hon går fram och kramar om mig hårt och länge!
Fantastiska Frida säger jag bara. Hon är underbar. Alldeles alldeles underbar.
Senare på eftermiddagen när vi fikar i köket jag o Frida o Annika o Sasan så säger hon "-Om man blir såhär glad av att komma till jobbet. Då undrar jag varför man ens behöver semester. Egentligen."
Jag säger det igen. Jag är välsignad med att få ha dessa människor i min omgivning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar