Inspiration... eller monolog.

Vad får du inspiration ifrån? Vad brukar du göra på helgen?

Nu ska jag berätta hur denna dag börjat. Tog sovmorgon till nio. mmmm skönt! låg o sträckte mig o bara vände runt kudden så den blev alldeles sval o skön några gånger. Gick upp och lagade gröt. Satte mig i soffan efter frukosten med en stor kopp kaffe. mmmm mysigt!

Läste några sidor i min nya skrivarbok. Skriv som du är! Tips om hur du ska skriva på bästa sätt. Intressant! Kollade på tv en liten stund. Ringde sedan några samtal o styrde lite viktigheter som jag var tvungen att göra trots helg.

Sen läste jag några kapitel i min bok "slumpen är ingen tillfällighet".

Sen lagade jag mat. Som blev väldigt stark... kollade en stund på tv. surfade lite på fejjan. Surfade in på bloggen o skrev detta. Tänkte på om jag har några läsare som gillar bloggen o liksom följer den slaviskt. ????? jag undrar varför ingen kommenterar på min blogg? Vad gör jag för fel? Jag vill ha kommentarer. Det är ju då det känns som att det är någon mening med att blogga liksom. LIKSOM! Hallåååååååååååååååååååååååååå? Cyberrymdens tomma nät. Vad händer med dessa rader? Läses de av någon. Jag ser ju såklart på statistiklistan att det är folk inne varje dag. Iblande e ni till och med många. Men det känns tomt. Det känns som en monolog. Jag håller en monolog. på en blogg.

Jag gillar att hålla monologer på en telefonsvarare. För där vet jag att den som lyssnar av måste lyssna av. Jag kan till o med sjunga. Fast jag aldrig sjunger o sjunger värre än en damråtta. bara några hesa pip. Men alltså när folk inte svarar kan jag ändå känna att det är nu jag vill säga det jag vill säga. o de som ska höra kommer ju ändå lyssna. Ganska bra terapiknep. Att prata själv. För sig själv. Allt blir mycket tydligare när orden väl kommer ut i luften. i luften frigörs en sanning som bara gör att tankarna smartar till sig o börjar snacka. Snacka sanning o vips vet man svaret. på mycket.

Men att skriva är annorlunda. Det vill man inte göra i "monologensamtragiskbloggare" stil. Nej där vill man känna att man sprider ett "superviktigträddavärldenbudskap". Funderar varje dag på vad som ska skrivas i den andan. O sen när ett inlägg såsom detta trillar fram. Som ändå är mycket mig om sanningen ska fram. Blir man fullständigt förkrossad. Tänk om alla mina viktiga affärskontakter läser detta o det är första gången de är inne på bloggen. Kommer de då bli avskräckta? eller nyfikna på denna tokiga lilla fjant som sitter här o plitar. Jag vet inte vilket jag hoppas på.

Ännu ett inlägg i "monologenstextandetramsanda". hmmmmmm

Aja det jag skulle skriva bvar att nu ska jag åka till stallet o insupa lite underbar hästdoft o bli pigg som en mört!
Tjipp

p.s mirri om du läser detta. du kommer förstå mina tankar! Detta inlägg tillängnas dig. pöss på dig