Sisters nya stjärnskott Sabina Dernelid är makalöst bra på att nosa reda på nya vägar att mrknadsföra sig. Fortsätter hon på samma bana kommer hon ha strategier värda miljoner i marknadsföringspengar. Hon är otroligt duktig och jag lär mig massor bara av att sitta på kontoret o låta våra kaffepauser gå åt till intressanta sociala medier diskussioner.
Jag och alla andra med mig på Sisters trivs med att Sabina på kontoret. Hon är en riktig Sister. Hur är en Sister tänker ni då? En Sister gör det bästa av det mesta skulle jag vilja påstå. Den lär av situationer och människor och ser mönster som för andra är dolda. MMM sant. Nu tänker ni men det känns ju lite flummigt. Absolut inte. Det är bekräftat och en fungerande taktik.
Lär av varandra. Som jag och Sabina pratade om så vet man oftast "mycket om mycket", men man ser inte riktigt sambandet eller meningen med det man vet förräns man pratar om det. Då inser man varför man vet det man vet och vad man ska använda det till. Det finns en mening och livet är ett pussel. Men pusslet kan se olika ut beroende på vilka bitar man väljer att lägga på plats.
Vissa människor pusslar flera pussel. Medan andra inte ens lägger ett enda. Det beror på dig. Alla kan pussla - om de vill! Men man kanske inte vill. Vi får energi av olika saker - det gäller bara att veta vilken din energikälla är.
Eftersom Sabina är en klok person med intressanta vinklingar och åiskter. Hon är uppmärksam och intresserad av företagsmiljöer och lärande organisationer i stort. Därför är det extra roligt att läsa det hon skriver om Sisters in Business på adSteams blogg.
Läs inlägget här. Kollegor - en god investering.
måndag 31 januari 2011
Valet i sig är avgörande för personlighetens innehåll, genom valet fördjupas hon,
och när hon inte väljer, förtvinar hon.
Antingen - eller.
och när hon inte väljer, förtvinar hon.
Antingen - eller.
fredag 28 januari 2011
Dagens to do list! Sockrace.

Nu undrar ni... Vad gör Anna idag. Det skulle ni bra gärna vilja veta. För det ville jag veta innan jag startade företag. Rom byggdes inte på en dag. Gör upp en lista med saker du ska uträtta idag. Var realistisk. Känn dig nöjd när du är färdig och inse att du inte kan presentera allt du har i din vision så snabbt.
Nu ska du få höra vad denna dag bjudit på:
Jag har skrivit några offerter.
Jag har lärt mig mer om Twitter.
Jag har städat mitt skrivbord och sorterat papper.
Jag har diskuterat sociala media och facebook med min kollega Sabina.
Jag har svarat på mail.
Jag har skissat på formgivning till en kund jag jobbar med.
( jag har utefter mina skisser gjort ett utkast på en folder. )
Jag har beställt boken mediababe.
Sen har jag skrattat och haft en allmänt härlig fredag. Dagen började med frukost med Annika som nyss kom hem från London. LOVE the plans we have.
Jag måste säga att denna dag varit härlig men inte så effektiv som jag hade planerat. Det kan bli så när det är fredag och alla har sockor på sig. Med våra sisterssockor blir det lätt lite sockrace vilket bidrar till kreativiteten men inte effektiviteten. När den blir i för stor mängd...
Men som sagt. Be satisfied. Livet är här och nu.
GOD HELG ÖNSKAR JAG DIG!
torsdag 27 januari 2011
Önskemål?
Du som läser bloggen... Vad vill du läsa om? Vad tycker du är roligast, intressantast?
Skulle vara kul med lite önskemål. :-) speak now or hold your peace forever.
xoxo
Skulle vara kul med lite önskemål. :-) speak now or hold your peace forever.
xoxo
Att bygga nya spår.

Hellre bygger jag nya spår än följer i gamla.
Tycker denna bilden illustrerar Sistersandan i att vara nyskapande. Ska man våga måste man våga köra först.
Sitter man längst bak och låter någon annan hålla i ratten och köra efter gamla mönster då kan man inte förvänta sig revolutionerande och nytänkande resultat.
Bygg dina egna vägar! Many people will follow.
Etiketter:
Entreprenörskap,
Sisters,
Sisters in Business,
Vägen,
Välj själv,
Ödet
Citat by Richard.
“The brave do not live forever — but the cautious do not live at all!”
Richard Branson
Richard Branson
Etiketter:
Brave,
Citat,
Livets lott,
Richard Branson
tisdag 25 januari 2011
lördag 22 januari 2011
Inspiration... eller monolog.
Vad får du inspiration ifrån? Vad brukar du göra på helgen?
Nu ska jag berätta hur denna dag börjat. Tog sovmorgon till nio. mmmm skönt! låg o sträckte mig o bara vände runt kudden så den blev alldeles sval o skön några gånger. Gick upp och lagade gröt. Satte mig i soffan efter frukosten med en stor kopp kaffe. mmmm mysigt!
Läste några sidor i min nya skrivarbok. Skriv som du är! Tips om hur du ska skriva på bästa sätt. Intressant! Kollade på tv en liten stund. Ringde sedan några samtal o styrde lite viktigheter som jag var tvungen att göra trots helg.
Sen läste jag några kapitel i min bok "slumpen är ingen tillfällighet".
Sen lagade jag mat. Som blev väldigt stark... kollade en stund på tv. surfade lite på fejjan. Surfade in på bloggen o skrev detta. Tänkte på om jag har några läsare som gillar bloggen o liksom följer den slaviskt. ????? jag undrar varför ingen kommenterar på min blogg? Vad gör jag för fel? Jag vill ha kommentarer. Det är ju då det känns som att det är någon mening med att blogga liksom. LIKSOM! Hallåååååååååååååååååååååååååå? Cyberrymdens tomma nät. Vad händer med dessa rader? Läses de av någon. Jag ser ju såklart på statistiklistan att det är folk inne varje dag. Iblande e ni till och med många. Men det känns tomt. Det känns som en monolog. Jag håller en monolog. på en blogg.
Jag gillar att hålla monologer på en telefonsvarare. För där vet jag att den som lyssnar av måste lyssna av. Jag kan till o med sjunga. Fast jag aldrig sjunger o sjunger värre än en damråtta. bara några hesa pip. Men alltså när folk inte svarar kan jag ändå känna att det är nu jag vill säga det jag vill säga. o de som ska höra kommer ju ändå lyssna. Ganska bra terapiknep. Att prata själv. För sig själv. Allt blir mycket tydligare när orden väl kommer ut i luften. i luften frigörs en sanning som bara gör att tankarna smartar till sig o börjar snacka. Snacka sanning o vips vet man svaret. på mycket.
Men att skriva är annorlunda. Det vill man inte göra i "monologensamtragiskbloggare" stil. Nej där vill man känna att man sprider ett "superviktigträddavärldenbudskap". Funderar varje dag på vad som ska skrivas i den andan. O sen när ett inlägg såsom detta trillar fram. Som ändå är mycket mig om sanningen ska fram. Blir man fullständigt förkrossad. Tänk om alla mina viktiga affärskontakter läser detta o det är första gången de är inne på bloggen. Kommer de då bli avskräckta? eller nyfikna på denna tokiga lilla fjant som sitter här o plitar. Jag vet inte vilket jag hoppas på.
Ännu ett inlägg i "monologenstextandetramsanda". hmmmmmm
Aja det jag skulle skriva bvar att nu ska jag åka till stallet o insupa lite underbar hästdoft o bli pigg som en mört!
Tjipp
p.s mirri om du läser detta. du kommer förstå mina tankar! Detta inlägg tillängnas dig. pöss på dig
Nu ska jag berätta hur denna dag börjat. Tog sovmorgon till nio. mmmm skönt! låg o sträckte mig o bara vände runt kudden så den blev alldeles sval o skön några gånger. Gick upp och lagade gröt. Satte mig i soffan efter frukosten med en stor kopp kaffe. mmmm mysigt!
Läste några sidor i min nya skrivarbok. Skriv som du är! Tips om hur du ska skriva på bästa sätt. Intressant! Kollade på tv en liten stund. Ringde sedan några samtal o styrde lite viktigheter som jag var tvungen att göra trots helg.
Sen läste jag några kapitel i min bok "slumpen är ingen tillfällighet".
Sen lagade jag mat. Som blev väldigt stark... kollade en stund på tv. surfade lite på fejjan. Surfade in på bloggen o skrev detta. Tänkte på om jag har några läsare som gillar bloggen o liksom följer den slaviskt. ????? jag undrar varför ingen kommenterar på min blogg? Vad gör jag för fel? Jag vill ha kommentarer. Det är ju då det känns som att det är någon mening med att blogga liksom. LIKSOM! Hallåååååååååååååååååååååååååå? Cyberrymdens tomma nät. Vad händer med dessa rader? Läses de av någon. Jag ser ju såklart på statistiklistan att det är folk inne varje dag. Iblande e ni till och med många. Men det känns tomt. Det känns som en monolog. Jag håller en monolog. på en blogg.
Jag gillar att hålla monologer på en telefonsvarare. För där vet jag att den som lyssnar av måste lyssna av. Jag kan till o med sjunga. Fast jag aldrig sjunger o sjunger värre än en damråtta. bara några hesa pip. Men alltså när folk inte svarar kan jag ändå känna att det är nu jag vill säga det jag vill säga. o de som ska höra kommer ju ändå lyssna. Ganska bra terapiknep. Att prata själv. För sig själv. Allt blir mycket tydligare när orden väl kommer ut i luften. i luften frigörs en sanning som bara gör att tankarna smartar till sig o börjar snacka. Snacka sanning o vips vet man svaret. på mycket.
Men att skriva är annorlunda. Det vill man inte göra i "monologensamtragiskbloggare" stil. Nej där vill man känna att man sprider ett "superviktigträddavärldenbudskap". Funderar varje dag på vad som ska skrivas i den andan. O sen när ett inlägg såsom detta trillar fram. Som ändå är mycket mig om sanningen ska fram. Blir man fullständigt förkrossad. Tänk om alla mina viktiga affärskontakter läser detta o det är första gången de är inne på bloggen. Kommer de då bli avskräckta? eller nyfikna på denna tokiga lilla fjant som sitter här o plitar. Jag vet inte vilket jag hoppas på.
Ännu ett inlägg i "monologenstextandetramsanda". hmmmmmm
Aja det jag skulle skriva bvar att nu ska jag åka till stallet o insupa lite underbar hästdoft o bli pigg som en mört!
Tjipp
p.s mirri om du läser detta. du kommer förstå mina tankar! Detta inlägg tillängnas dig. pöss på dig
fredag 21 januari 2011
En sanning- är det en sanning?
Varje sanning passerar igenom tre stadier innan den blir erkänd.
I det första blir den förlöjligad.
I det andra blir den motsagd.
I det tredje ses den som självklar.
/Arthur Schopenhauer
I det första blir den förlöjligad.
I det andra blir den motsagd.
I det tredje ses den som självklar.
/Arthur Schopenhauer
torsdag 20 januari 2011
Formex - passionens näste.
Idag har jag varit på Formexmässan. Det var helt underbart härligt att få en inspirationsdusch!
På mässan finns det inredning av all dess slag. Smycken, möbler, kläder och produkter i mängder. Allt var så vackert och skapande. Ådran som sjuder av företagande flöt som ett rinnande vatten. Det måste vara höjdpunkternas höjdpunkt att vara ägare till en affär när man är på denna mässa. Det enda man vill är att plocka godbitarna. Mina godbitar - och samla dem på ett ställe. För att erbjuda dem till de som älskar dem på samma sätt som mig.
Det är mäktigt att se så många människor med samma intresse på en och samma plats. De är alla där för att stilla sin nyfikenhet och sin passion. Vi är alla en del av detta stora skapandet.
Jag behövde komma ut och se och inspirerars och möte skaran av drivna passionerade människor. De är många och de är en del av Sveriges framgång. Det ger livskraft och det ger mod i mängder. Det ger.... allt! För mig.
Bilderna är inspirationsbilder av det som tilltalade mig. Men bara en bråkdel. Resten finns gömt i mitt minne och sinne. Och det är till för bara mig.




På mässan finns det inredning av all dess slag. Smycken, möbler, kläder och produkter i mängder. Allt var så vackert och skapande. Ådran som sjuder av företagande flöt som ett rinnande vatten. Det måste vara höjdpunkternas höjdpunkt att vara ägare till en affär när man är på denna mässa. Det enda man vill är att plocka godbitarna. Mina godbitar - och samla dem på ett ställe. För att erbjuda dem till de som älskar dem på samma sätt som mig.
Det är mäktigt att se så många människor med samma intresse på en och samma plats. De är alla där för att stilla sin nyfikenhet och sin passion. Vi är alla en del av detta stora skapandet.
Jag behövde komma ut och se och inspirerars och möte skaran av drivna passionerade människor. De är många och de är en del av Sveriges framgång. Det ger livskraft och det ger mod i mängder. Det ger.... allt! För mig.
Bilderna är inspirationsbilder av det som tilltalade mig. Men bara en bråkdel. Resten finns gömt i mitt minne och sinne. Och det är till för bara mig.




Etiketter:
formex,
företagande,
Inspiration,
Passion
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)